Nu ska ja försöka starta upp bloggen.
Tredje gången gillt, nu får ja bara inte radera den igen.
Lite tråkigt är de. skulle varit skoj å läsa hur var och varför ja tänkte/tänker som ja gör...
Men ja vet inte hur ljus den kommer bli,
har en tendens att falla i ett mörkt mönster när ja väl skriver. USCH
Ja har ju en underbar dotter att skriva om. våran älskade Alicia
Sitter här och bara väntar på att sessan ska vakna,
men ja hoppas hon sover för natten (med undantag att ja stoppar in nappen nån gång ibland)
men somnar om igen...
De är mycket som händer just nu, kanske inte utåt sett så.
Kommer ja göra rätt ?
Eller kommer ja göra fel?
Men hur ja än vrider och vänder på saker så blir de bara ?
ja vet inte.
De som är jobbigt är att inte ha kontroll över sitt liv,
De är så ironisk bara ja tänker på de, men så är de.
Är så himla glad över vår mamma grupp..
Vet inte vad jag och min prinsessa hade gjort.
Hon hade nog haft en apa som mamma som klamra sig fast i taken.
